.

inför första advent känner jag mig.. nollställd?
året har gått så fort, jag har inte haft tid att känna efter. och så plötsligt är det 22 dagar till julafton.
det känns som igår jag sa att det var 4 dagar till sommarlovet.
varför flyger tiden iväg?
det är inte lätt att fånga dagen om den inte vill bli fångad.
vad gör vi människor för vettigt egentligen.

och vad spelar det för roll om man räddar världen när man kan dö dagen efter och glömmas bort på en sekund?

vi kanske är ett sandkorn i en öken full med livfyllda planeter?
vi är kanske hånade för vad vi gör mot mänskligheten, för vår klena utveckling.
eller så är vi den enda patetiska planeten som existerar.
vilket svar det än är så håller jag det inte i min hand.
och vilket svar det än är, så spelar det ingen roll.
för du kan dö imorgon.